anywhere you are, i am there

Igår när jag lyssnade på den här låten så började jag böla. Jag tänkte så himla mycket på min mamma och min pappa och på Calle. Och på själva Chris och hans fästmö som var med om en hemsk olycka några veckor innan deras bröllop, hamnade i koma och sedan vaknade med en svår hjärnskada. En sån vacker kvinna!
Tänker mycket på mamma och pappa, på min mammas sjukdom och på att pappa alltid stått kvar vid henne och stöttat henne. Åh, livet är för orättvist! Allt ont händer de goda. Fy :(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0