längsta inlägget om oviktigaste saken

fyfaaaan vad jag hatar att vara sjuk. först och främst så hade jag hosta och feber i typ två veckor, nej jag har inte feber konstant utan den kom och gick. sedan försvann hostan då fick jag världens hals ont, mina halsmandlar svullnade upp som tennisbollar och jag trode att detta var slutet och att jag skulle bli en av dom som får världens ljustaste röst och behöva operera bort dem, men så var inte fallet. jag tuggade zyx i två dagar sedan gick det över, GUD BEVARE ZYX VÄL! Vilket mästervärk till denna jord, och självklart te til det!!!
sedan när det väl gick över då då åker man på världens äckligaste förkyldning, nu har jag gått och snuvat och varit halvt döv (lock för öronen) i några dagar. känns som om varje steg jag tar ska jag dö. men inte då, jag lever... än så länge.

ikväll ska jag kurera upp mig på bästa sätt. först åka på donken med carro, sedan möta upp frida så ska vi åka till carro och gotta oss i jordgubbar, popcorn och allt dess tillbehör. har snott carros gos tofflor så jag inte hellr blir kall om fötterna och mer sjuk ;) haha. man blir verkligen arbetsskadad när man går omvårdnad.
vet inte om jag ska ta det som posetivt eller negativt. men så äre iaf!
och tänka sig, har haft 18 veckors praktik på dessa tre år, ettan granlunda äldreboende, tvåan sundsvalls sjukhus avdelnig 15 kirurgen och operation samt i trean inom psykiatrin då jag var på trampis. det är väl inte konstigt att man blir nojjig så fort man blir sjuk när man har levt instabilt på hand desinfektion som man skulle kunna duscha i om så var fallet. haha, oj. vilket lång inlägg om en förkyldning. men nu ni! nu fick ni något att läsa om.
ha en bra kväll. peace out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0