En kärleksförklaring
Om jag kunde så hade jag nog för längesedan tagit ett blankt papper och målat ner alla mina känslor med alla dess olika färger för att beskriva, bevisa, få fram, ge ut eller bara berätta mina känslor. Ibland är det upp och ner, hit och dit, fram och tillbaka. Jag tänker på alla de gånger jag legat i sängen mitt i natten och låtit ångesten falla över mig som regn på öppet hav, inte ens Calles lugna, trygga andetag kunde få mig lugn. Eller alla de gånger som jag stått på kanten och nästan trillat ner. Då har min, älskade Calle hjälpt mig upp. Stått bakom mig och dragit mig närmare honom. Jag är lyckligt lottad, att få vara med just min Calle. Ni får gärna betona ordet min. För det gör mig trygg. Här hör jag hemma, här mår jag bra. Och även när jag mår som dåligast så mår jag ändå bäst, för jag har som sagt min Calle. Jag är evigt tacksam, otroligt stolt och himla lycklig över att jag har dig älskling. Jag älskar dig, Carl-Johan Bäckström.
Kommentarer
Trackback